Jaktresultat

Jag vet inte om det var en ambition eller en förhoppning, men jag hade inte sett björn på riktigt tidigare (skansen räknas inte) och det ville jag ändra på. Idag gick jag upp på fjället och spanade. Jag behövde inte blicka ut över myrarna mer än någon timme eller två förren jag såg något som lufsade ut ur ett skogsbryn ett par km bort. Det som i kikaren såg ut som en björn, en stor hund eller möjligt vis en ko blev inte många pixlar stort med kameran, så jag började knata iväg över fjället till en höjd som låg lite närmare myren som björnen lufsade runt på.

Jag kan hålla ganska god fart på kalfjället även utan skidor och när jag kom upp på nästa höjd var jag en kilometer närmare och björnen var kvar. Bilden ovan är tagen med ett 300mm tele och är rejält uppförstorad. En grov gissning mha karta gör gälande att det är c:a 1500m mellan mig och björnen. Enda platsen med bra sikt som var närmare var skogsbrynet som björnen uppehöll sig vid, och så nära ville jag inte gå. Myggmedlet jag tagit på på förmiddagen hade slutat verka och matsäcken jag gjort i ordning stog kvar i köket. Så efter en halvtime av björnbeundran tog jag ut ett riktmärke på ett fjäll 180 grader från björnen och lomade iväg. I morgon skall jag nog sitta inne och smörja salubrin på mina svårt sargade armar och ben, men det var det värt.

Lagom för en Langster

S

Nu är jag i Lofsdalen. I år så blir det ingen tandemcykling här uppe eftersom det är en liten tös som skall ha mjölk stup i kvarten. Däremot så tog jag med bägge SS-cyklarna. MTBspåren här uppe är iofs lite väl AM för min inbred, men det går att hitta finfina stigsnuttar att hoja runt på om man kan tänka sig lite grusväg emellanåt. Langstern däremot fick äta asfalt i går och lär få göra det igen. 15 km bort från huset där vi bor ligger en lokal höjdpunkt. Det är 250 höjdmeter upp dit vilket ger en överkomlig snittlutning för langsterns 42/16. Det tog miglite drygt 40 minuter att ta mig upp i går och 20 minuter tillbaka. Uppförssnittet blev 21.5 km/h och då trodde jag att jag tagit mig vatten över huvudet redan efter 7 km. Det visade sig bara vara uppvärmingsfasen som inte var helt klar för jag blev bara piggare och piggare för varje tramptag efter det.

Tillbaka i byn var jag på topphumör. Idag blir det en topptur till fots men i morgon bitti skall jag nog nöta asfalt igen.

Slitage

Micke och jag har visst cyklat runt ett tag med liknande problem. Jag har kört med 1.78 i utväxling och har också haft aluminiumklingbultar. När jag tog av vevpartiet från inbreden så hittade jag det här:

Det var inte ett riktigt lika brutalt haveri som för Micke, men jag kör med 32t-klinga istället för 22t, så belastningen på bultarna blir klart lägre. Egentligen skall man köra med stålbultar, men om man som jag kört med en tunn surlyklinga och utan bash så har iaf inte jag hittat några stålbultar som varit tillräckligt korta. Jag vet inte om det syns på bilden ovan, men kuggen precis vid den bulten är mycket hårdare slitet än resten av kuggarna. Jag har ingen aning om varför för klingan ser fortfarande väldigt rak ut och allt sitter ihop som det skall.

Slitge är annars en väldigt intressant sak. Jag antar att det är en yrkesskada men genom att titta på hur en komponent i en konstruktion slits så kan man lära sig väldigt mycket om konstruktionen. Cykeln har varit begåvad med samma stålklinga sedan jag byggde ihop min inbred för snart tre och etthalvt år sedan och den har blivit rätt sliten med tiden. Jag har bytt kedja några gånger och jag har haft en del märkliga upplevelser i form av plötsliga knäppljud men inget allvarligt haveri. Kkedjan har jag tappat totalt en gång totalt på den här tiden. Jag har också lyckats spräcka några rullar på en kedja, men det tror jag var pga en dålig kedja.

Såhär ser iaf en stålklinga ut om man inte skiftar kedjan tillräckligt ofta. Jag har 32/18 som utväxling och kör utan halvlänk. Det innebär att om man inte skiftar kedjan ett snäpp då och då så kommer tänderna bara att uppleva antingen inner eller ytterlänkar och då blir slitaget ojämt. Jag har vänt på klingan vid något tillfälle men uppenbarligen glömt skifta.

Några tänder ser ut såhär, jag vet inte varför. Det syns dock att kedjespännaren inte suttit helt rakt sista tiden för tänderna är mer slitna på ena sidan än andra. Rak kedjelinje är tokviktigt på en SS. Därför skall jag byta ut min nya fouriers-klinga mot en middleburn vid första bästa tillfälle. Fouriersen bygger för mycket i sida så den hamnar inte i linje med bakdrevet, som jag inte kan justera. Middleburndrevet funakr också perfekt med 1/8-kedjor, vilket ger lite extra marginal om kedjelinjen är off.

Jag skall runda av med en eloge till Harri som inspirerar mig till att om inte fota så iaf att köpa fotoprylar. Jag hämtade ut ett nytt objektiv till canonen idag, ett sigma 10-20 HSM. i 10mm-läget blir det väääldigt mycket distorsion, inte helt oväntat, men det fick iaf inbreden att se ut som en pugsley =)

I nästa blogpost blir det förmodligen ett par macrobilder på hur ett par olika mynt ser ut efter att man försökt trycka in dem i ett vevlager. =)

Lite vikter

Nya vevpartiet, med rätt klinga, blev 21g lättare än det gamla. Med tanke på att det gamla var ett deore med LX-vevlager och en surly stålklinga, så är jag inte jätteimpad. Det lossnade dock gängor både här och där från de gamla vevarna så det var definitivt dax att byta. Och nu får jag ju stålinserts på vevarna.

Skillnaden mellan de gamla och de nya pedalerna var dock klart märkbar. Hoppas bara att de nya håller. Just nu regnar det så jag har inte lyckats ta mig ut och provcykla ännu, men det kommer.

färdiglevererat!

Senaste veckorna har varit trevliga på många sätt. Det har dykt upp många saker att blogga om; vevpartiet har kommit, jag har fått en dotter och jag köpte en ny kaffekvarn. Som vanligt så såg allt bra ut vid leveransen, men det har krävts en hel del arbete för att få det att funka som man vill ha det.

Bland annt så såg det ut såhär när jag la kedjan på klingan. Uppenbarligen så är rullarna större på 1/8-kedjor vilket ställer till problem på vissa klingor. Inte alla dock, jag har kört med feta kedjor förut utan problem. Mycket märkligt.

En annan märklig sak var att jag fick till perfekt magic gear. Det hade jag inte fått förut. Det kommer nog inte funka mer än någon ride så spännaren får sitta på ändå.

Hojpan ser nu ut såhär. Ganska clean även om sadeln egentligen är helt slut.