På NICKfronten intet nytt

Med själva spåret händer det inte så mycket just nu iallafall. Stormen rev inte ner några större mängder skog och bygget borta vid starten tickar på som vanligt. Kvällar och helger verkar det gå att cykla under avspärrningarna men de har fällt några träd så en av skyltarna är tillfälligt borta.

Det skall bli mycket intressant att se hur många det är som cyklar spåret nu när snön har kommit. Förhoppningsvis blir det en hårdpackad snöstig ganska fort, annars får jag nog dreva ner från mina 32/18 för att ta mig runt.

En kul detalj från administrationssidan är att NICK har blivit remissinstans för solnas arbete med att liva upp igelbäcken. Det arbetet kommer att ha väldigt liten påverkan på spåret men det är kul att vi är med i rulljansen. För egen del innebär det att jag får damma av mina hydroeologikunskaper lite, vilket alltid är trevligt.

Dreambike III

Ett litet smakprov till..... 

En av årets bästa rides....

Jag har inte gjort några extravaganta cykelresor i år. Ganska förklarligt nu när cyklandet begränsas av barnvaktstillgången. Jag kom dock iväg till åre i år igen, och det var najs. Åre är dock lite stort och man bör nog vara där ett par veckor för att vänja sig vid att varje nerfart kräver lite huckande.

En fin dag på fjället i juli kan dock inte mäta sig med en regnig oktoberlördag i Stockholm. Vi hade fixat barnvakt och hoppades på fint väder. Vädret sket sig men det var bara att dra på sig goretex-strumporna och regnkläderna och ge sig av ändå. Vi hade inte cyklat tandem off road sedan vi var i säfsen så abstinensen var total. Med duggregnet i ansiktet så rullade vi iväg mot lovön för att ta en tur på fornstigen. Motvinden spelade absolut ingen roll för humöret var på topp.

Vi har väl en dryg mil till starten och efter första uppförsbacken in i skogen stannade vi och tömde däcken på nästan all luft. Regnet till trots så var det inte så farligt blött i skogen, eller inte dyngsurt iallafall. Rötterna var blöta liksom hellarna, men gyttjan var inte så djup. Dags för däcken att bekänna färg mao. Släpar man omkring på över tre kilo DHdäck så vill man ju få valuta för vikten nån gång, och det fick vi.

Fornstigen är precis lagom teknisk för tandemcykling och vi kryssade omkring i skogen i makligt tempo och bara njöt av varandras sällskap. Kycklingwraps blir inte mindre goda för att man äter dem ihopkurad under en gran och post-ride-fikat vid kina slott toppade vilket kondis som helst inne i stan.

Den enda turen jag kan tänka mig i år som toppar den här var nog förra turen på tandemcykeln, då fikade vi med den här utsikten:

Dreambike II

Bara en liten teaser till.... 

De senaste telegrammen!

Vi har varit ute och rensat i staketgatebacken. Den skall nu vara fri från elakt järnskrot så det är bara att klämma i för kung och fosterland när ni skall upp nu för tiden. Lycka till.
















Det pågår ju ett vägbygge vid spåret. De har nu satt upp avspärrningar runt arbetsområdet och under de tider som de jobbar rekomenderar vi att ni cyklar längs vägen på den biten. Det rör sig bara om en kort sträcka och de kommer vara klara om cirkus en månad. Det kan vi stå ut med.





















Om ni ser en liten vit hund när ni är ute och cyklar så har den varit bortsprunngen ett tag och är mycket skygg. Det finns gott om anslag med kontaktuppgifter uppsatta runt ena hundklubben ifallni vill rapportera in era iaktagelser. 

Happy är nere

Happy är nere pga hrdvarustrul och det kan ta ett litet tag innan allt är i gång igen.

Därför finns det ett temporärt happyalternativ här:
http://groups.google.com/group/happymtb

Dreambike I

Komponentsamlandet för vinterns stora byggprojekt har redan börjat. Den här gången handlar det om en riktigt flashig blingcykel av största kaliber.

Komponenten på bilden köpte jag av en utlänning som jag träffade på en krog på söder. Han hade hela väskan full med grejjer med samma logga, allt till väldigt bra priser.... =)

 

Nytt om NICK

Det händer grejer kring NICK-spåret. Något annat hade väl inte varit att vänta sig av ett av Sveriges mest centralt belägna MTB-spår.

I det här fallet så hade komunen glömt att informera oss om att det skulle dras en ny väg genom området. Så en vacker dag så stog det en grävmaskin mitt på spåret och en hel del träd hade försvunnit. Det var naturligtvis bara att gilla läget, man kan inte stå och grina över att utvecklingen går frammåt, spåret måste dras om.

På vägen hem från jobbet så åkte jag förbi den aktuella platsen för att rädda lite skyltar från de träd som de skulle fälla. Byggjobbarna hade varit så shyssta så de hade räddat skyltarna från de träd som de redan fällt, hyggligt. En av skanskas representanter på platsen visade sig vara en f.d. elev till mig. Vi fick oss en trevlig pratstund och hon berättade hur vägen skulle dras så att vi inte skulle krocka igen. De kommer att ta hand om resterna av bågskytteklubbens gamla klubblokaler dessutom. Det kommer att bli ett lyft för området att bli av med de rucklena.

Idag var jag ute och markerade upp den nya sträckningen. Ni som cyklar där kommer att märka att på sträckan upp från motionsgården är det nu en ny vänstersväng. Jag hade inte med mig en full uppsättning verktyg, så en av skyltarna är uppochner och det är bara skyltat i ena riktningen. Det kommer dock att fixas ganska snabbt och då kommer också lite av slyn att försvinna från den nya stigen.

Cykla lungt.

Sanningen om Kedjor

På Happy dyker det ofta upp frågor om kedjor, vilken man skall ha, hur man sköter dem osv. Eftersom jag själv har experimenterat mig igenom kedjeträsket men inte alltid orkar svara på alla frågorna på happy sammanfattar jag mina erfarenheter här.

Vi har en tandemcykel. Det som skiljer en tandem från en vanlig hoj, när det gäller kedjor, är att belastningen är mycket högre. Det händer också att jag missar att säga till innan jag växlar så det blir en hel del växlingar under belastning också. Eftersom kedjespänningen är hög så börjar kedjan kugga över vid betydligt mindre slitage än på en vanlig hoj dessutom. Sammantaget så kan man säga att på tandemhojen har incitamentet för att hålla koll på drivlinan varit rätt högt.

Vilken kedja?
På MTBsidan så finns det tre stora tillverkare av kedjor. Det är Shimano, SRAM och Connex. Alla tre har väldigt lika modellprogram, från enklare kedjor utan rostskydd till helpläterade lyxkedjor. Connex har dessutom lite extra fina kedjor i rostfritt stål och titan.

När det gäller rostskyddet så kan man säga som så att antingen behöver man det eller så behöver man det inte. Mellanmodellerna som har pläterade ytterlänkar men innerlänkar som gärna rostar är helt meningslösa. För shimanos del så lämnar det två kedjor kvar, HG-53 (deore) och 7701 (XTR/dura ace). Jag har testat några ex av bägge sorterna och märker ingen skillnad på växlingarna. En HG-53:a rostade däremot sönder på ett par dagar när jag var uppe i åre och den som satt originalmonterad på tandemcykeln gick av ganska snabbt. Jag tror att vi dragit av två HG53:or på tandemhojen. Dura ace-kedjorna däremot verkar hålla bra och är motståndskraftiga mot rost. Inga sönderrostade eller spruckna kedjor hitintills på någon cykel.

Av ren nyfikenhet så köpte jag ett ex av Connex svindyra kedja i rostfritt stål. Den verkar funka aldeles utmärkt och visar ännu inga tecken på slitage. Det gör dock inte heller dura ace-kedjan som jag varvar den med så det verkar inte som om det dubbla priset (minst) är helt motiverat.

SRAM-kedjor har jag enbart dåliga erfarenheter av. Jag har visserligen inte testat deras dyraste modeller men en sramkedja håller i snitt en vecka på tandemhojen. Efter som de heller inte är billigare än shimano så finns det ingen anledning att köpa SRAMs kedjor.



Kedjelås eller nit?
Kedjelås alla gånger. Connex och SRAM kommer med kedjelås. SRAMs gula kedjelås köper man med fördel en bunt av varje gång man köper från tyskland och använder tillsammans med shimanokedjorna. Att nita ihop en kedja är mycket svårare än man kan tro. Speciellt nio och tiodelade kedjor kräver att man faktiskt har ganska god koll på vad man gör och ett kedjeverktyg som är anpassat till den kedjebredd man jobbar med. Många gånger när folk har kört av sina kedjor beror det, enligt mig, på felaktig montering.

Hur smörjer jag kedjan?
Efter att ha testat mig igenom en mängd olika smörjor så kan jag lungt säga att det finns ett medel som är helt överlägset alla andra, White lightning race day. Det hade dock nackdelen att det var i princip helt omöjligt att få ur flaskan om man inte värmde upp det först. Min kedjeritual involverade därför en liten hink med varmt vatten och en varmluftspistol när jag körde med den smörjan. Väldigt omständigt men överlägset eftersom kedjan höll sig smord väldigt länge och var helt ren hela tiden. Nu så verkar det som om de slutat tillverka den sorten så jag har fått migrera till Purple extreme. Det är en väldigt dyr historia som också kräver lite tanke när man använder det. Man måste ha på rätt mycket smörja eftersom den är väldigt utspädd. Rätt applicerat så håller det dock jättelänge och kedjan är hyffsat ren.

Oavsett vad man använder så är det viktigt att kedjan är ren innan man smörjer den och att man torkar rent kedjan på utsidan efteråt.

Hur gör jag rent kedjan?
Inte med en kedjetvätt iallafall. Tänk på att alla lösningsmedel är mer lättflytande än alla smörjmedel och gärna tar sig in i kedjan och stannar där.

Den viktigaste ingrediensen i en lyckad kedjerengöring tycker jag är varmt vatten. I det så tillsätter man lite diskmedel, eller om man har en svårt smutsig kedja, lite miljöavfettning. Lägg kedjan i en balja med varmvatten och medel och vispa runt med en gammal diskborste. Skölj med vanligt vatten. Eftersom jag är både lat och tekniknerd så använder jag en ultraljudstvätt. Den är guld värd för att göra rent cykelprylar.

Använd inte bensin/diesel eller fotogen. Det blir inte bättre och det är döden för miljön. Du får inte spola ner resterna i avloppet men får däremot cancer av skiten. De jag känner som testat säger att cancer är inte värt det.

När skall jag byta kedja?
Innan det är för sent, helst. Jag kör med två kedjor som jag byter mellan med ungefär 30 mils mellanrum. Det har dubblerat antalet mil jag får ut per kassett, minst. Å andra sidan kostar en dura ace-kedja lika mycket som en deorekassett på cyclecomponents. Eftersom jag inte märker nån som helst skillnad på olika kassetter så kör jag med deore och då är frågan hur mycket man sparar egentligen. Att smörja när det gnisslar och byta allt när det är slut funkar rätt ok om man tycker det är trist att meka och inte har mer än ett bakhjul per cykel. Som tur är har jag två hjulset till tandemhojen så jag kan lungt fortsätta nerda mig.

Olika sorter?
Kan man köra med niodelad kedja på 8delad kasett? Ja, men det tickar lite extra. Jag har också testat att köra med 8-delad kedja på 9-delad kassett och det funkade det med. Märkligt men sant.

Huggormsvarning!

Jag, dudster och oxr var ute och jobbade på NICk-spåret i går. Dudster och jag rensade upp lite efter militärens härjningar och passade på att bygga ett litet hopp. Att oxr har rutin på att slå ner pålar i marken märkte vi tydligt. Nu är det nog faktiskt så att precis hela sträckan är uppskyltad, inklusive alla fält.

En rolig grej med att cykla i Ursvik är djurlivet. För att vara så nära stan finns det förvånansvärt mycket djur i området. Bland annat så bor det en familj rådjur i reservatet. Fjolårsungarna har nu vuxit till sig och en av dem har lagt sig till med ett par rejäla horn. Jag såg dem på morgonen när jag cyklade till jobbet, då de skamset hoppade ut från kyrkogården på andra sidan Hallonbergen. På kvällen så träffade jag på dem igen när de tog sig förbi staketet in på gamla militärområdet. Undrar om de kände igen mig?

Vi stötte också på en färsk huggorm som låg mitt på spåret och jäste. Det var nog fortfarande lite för kallt för den för reaktionen när jag lyfte upp honom/henne var ganska slö. Dudster som åkte först såg inte ormen utan körde rätt förbi. Antingen hade ormen tur som inte blev överkörd, eller så är Dudsters nya nobby nic 2.4 extra vänliga mot naturen och allt som rör sig på stigen.

Som det är nu så är spåret så torrt som det öht kan bli, med inslag av enstaka surhål som nog aldrig torkar ut. Däcksrekomendationen är feta däck med lågt mönster.

Träspikar!

NICKspåret är nu nästan helt färdigmarkerat. Helt färdigt blir det nog aldrig, men nu går det i princip att cykla runt hela på egen hand även om man inte har karta eller guide.

Det man skall notera är hur miljövänligt skyltarna sitter spikade i träden. Träspikanra var dyra och väldigt försenade, men de gick faktiskt att spika med. Man var naturligtvis tvungen att vara försiktig, men inte fullt så försiktig som vi hade befarat.

Några pilar och en och annan skylt till skall upp, men vi hoppas att vi får ordning på det de närmaste veckorna. Fram tills dess är det bara att trampa på i spåret bäst det går. Stigarna är riktigt trevliga. Surhålen är fortfarande ganska djupa, men mtb skall vara lerigt.

På ämnet träspik som invektiv så skall jag passa på att berätta en sedelärande historia om varför man skall passa sig för cykelunderhåll:

För två veckor sedan så noterade jag ett nytt ljud från pendlarcykeln. Det lät som om något skrapade i, ungefär en gång per varv. Efter några dagars letande så kunde jag konstatera att det var en eker som var helt lös. Hjulet var dock fortfarande helt rakt. Den lösa ekern böjde sig när den blev belastad och skavde mot en annan eker. Det hade förmodligen inte låtit om hjulet hade varit rent, men vem tvättar sin cykel efter fem år?

Jag satte naturligtvis hjulet i mekstället på en gång och började spänna upp det. Jag noterade då att lagerspänningen inte var korrekt för hjulet glappade på axeln när jag försökte rikta det.

Glad i hågen tar jag fram konnycklarna och börjar justera lagerspänningen. Ganska snart så märker jag att hjulet beter sig konstigt. Om jag roterade på axeln så rörde sig bara ena ändan. Hmmm, axelbrott! Typiskt, men inte olösbart.

Jag letar reda på en ny axel i en av lådorna i källaren och skruvar isär navet. Det visar sig då att ena lagret saknar en kula. Inte bra, undrar när och hur den försvann? Lagerskålen ser helt slut ut så jag knackar ur den och försöker hitta någon att byta med. När skålen är ute så ser jag att den är sprucken på baksidan. En ganska snygg spricka som gick ett helt varv runt skålen precis bakom där kulorna ligger emot. Jag funderar lite på vilka toriodida egenfunktioner som kan tänkas beskriva deformationen av en lagerskål under belastning, men kommer inte nån vart. Fjärdederivator skall man tänka för länge på på obetald tid, men de skulle nog se snygga ut i Matlab.

Jag hittar ingen annan skål som passar så det var bara att bita i det sura äpplet och inse att hjulet är slut. 5 vintrar höll det, vilket nog får anses som helt ok för ett kinesiskt lågbudgethjul med enkelbottnad fälg. Jag uppskattar att det gått ungefär 13000 km.

För att ta mig hem var jag dock tvungen att skruva ihop hjulet, med sprucken skål och med en kula för lite. Jag drog åt lagerspänningen aldeles för hårt så att jag skulle komma hem utan att ha av den nya axeln också.

Sensmoralen i historien är att om jag bara dragit åt den lösa ekern med en ekernyckel, utan att ta av hjulet så hade jag aldrig märkt att det var trasigt och kunnat köra vidare på hjulet hela sommaren. Fast då hade jag inte fått bygga det nya fina hjulet som sitter på cykeln nu, det hjulet är en historia i sig så det får bli en egen post om det lite senare.....

Vårpremiär!

Vårens första tur på tandemcykeln gick av stapeln häromdagen. Av olika skäl har det inte blivigt något tandemcyklande sedan strax innan vår dotter föddes, men nu var det dags igen, sommardäcken och en ny kassett monterades. Eccenterhylsan behöver visst servas igen men det är snabbt gjort bara jag får tummen ur.

Premiär blev det också för barnvagnen som cykelkärra. Det visade sig funka utmärkt. När lilltjejjen väl vant sig med att sitta i hängmattan istället för att ligga i ligginsatsen så somnade hon som en stock och sov större delen av resan.

Vagnen spårar väldigt fin efter cykeln och fjädringen jobbar som den skall. Överlag såg det väldigt bekvämt ut. Vi ser fram emot många trevliga familjeturer i sommar.

 

Nya markeringar längs Nickspåret

Jag tog mig en välbehövlig tur längs NICK-spåret i förmiddags. Det var första gången på länge som jag orkade ta mig runt hela spåret. Vissa partier har jag dock forfarande svårt för att hitta på men det kommer att ordna sig snart. På lördag är det nämligen arbetsdag igen och då skall skylltarna upp.

För att förbereda för arbetsdagen var jag ute och markerade upp "min" bit av spåret med silvertejp. Jag försökte sätta silvertejpe så glest som möjligt för att se hur många skyltar som är absolut minimiantal på den bit som jag har hand om. Om ni tycker att det är för glest får ni gärna höra av er.

Jag stötte på lite folk ute i spåret i dag också. Jag var där rätt itdigt, men när jag tagit mig runt halva spåret var klockan så mycket att alla andra som ville njuta av det fantastiska vädret också tagit sig ut. Vid relästationen (eller vad det är) vid silverdal stod ett par unga killar och klottrade. Eniro ställer som vanligt upp med en fin flygbild över området:

Lite senare stötte jag också på en drös med cyklister som cyklade extremespåret. De var kanske inte de mest sociala cyklisterna jag nånsin sett men det var ändå trevligt.

Spåret som sådant är i finfint skick, vissa surhål får man räkna med men det mesta av stigen har torkat upp ordentligt. Ursviks motionsgård har hängt fram vattenslangen så man kan tvätta av hojjen efter uträttat värv. Man måste dock ha med sig en egen nyckel till kranen för den de har få alldrig vara i fred. Jag fuskade och använde tången på mitt multiverktyg. Jag får se om jag hittar en passande fyrkantsnyckel nästa gång jag är på järnhandeln.

Nästa tur blir på måndag om vädret håller i sig.

rapport från NICK-spåret

Före: Blött till mycket blött med inslag av snö. Sydsluttningarna är dock finfina

Däckval: King Jim eller annat stort lerdäck.

Markeringar: Nästan obefintliga. Skyltarna kommer snart.

Varningar: Det ligger mycket kvistar och grenar på spåret så akta bakväxeln.

Jag lyckades naturligtvis cykla vilse så jag har bara kollat första halvan av spåret, men det ser bra ut sånär som på spåren från försvarets stridsfordon. Det är också ganska svårt att hitta, många av de provisoriska markeringarna är borta och de permanenta är inte uppe ännu. För oss som kör spåret på känsla så kommer nog resultatet av de nya markeringarna att bli intressant, det är nog många ställen där åtminståne jag kör lite fel.

On ni är riktigt skarpsynta kanske ni ser rådjuret på bilden, det har överlevt vintern och övervakar spåret åt oss.

Blandad giv

Den gångna helgen var intressant och fullpackad med aktiviteter. Tyvärr så började det ganska dåligt, men det blev mycket bättre med tiden.

I yrvaket tillstånd läste jag dn's aprilskämt och jag han bli ganska upprörd innan jag kom på vilken dag det var. Som aprilskämt betraktat var det ganska kasst. Deras karikatyrer var inte ett dugg orealistiska, många av våra politiker har just de bisarra åsikterna som de gav utlopp för i artikeln. Här i sumpan har kommunen på eget bevåg infört 15 km/h som hastighetsgräns längs kommunens viktigaste pendlarstråk. Helt olagligt, men det gör inte samföståndet på cykelstigen bättre direkt.

Stämningen gick dock spikrakt uppåt under resten av dagen dock. Arbetsledarna på NICKspåret, jag är en av dem, hade arbetsdag i skogen. Vi har fått kommunens mandat att rensa upp lite rester från den tidigare bågskytteverksamheten i området så det gjorde vi. Förhållandena i skogen var helt perfekta. Den nyfallna snön och den låga temperaturen gjorde det väldigt lätt att släpa skräp i skogen och solskenet gjorde att humöret var på topp hela tiden.

Efter lunch så kom nästa positiva cykelrelaterade händelse. En specialhemleverans från NAF. Det var lite cncbearbetat stål och aluminium som äntligen hamnade i min ägo. Att jag fick det hemkört till dörren var nog bara ett utslag av Dane's fingertoppskänsla för kundservice, grejerna var aningens försenade nämligen.

Kvällen bjöd på svensexa för min del, men jag han med att bevittna starten på De Brouwerij Pokaal. Det var första tillfället för alla autosolälskare att visa upp vad de gnuggat på i stugorna under vintern och retrohojjarna blänkte ikapp på trottoaren utanför Lion på fridhemsplan.

Söndagen blev en välbehövlig vilodag för mig, sånär som på att jag blivit korrumperad av min frus SL-kort. Lätt försenad sprang jag på maxfart genom rissne centrum för att hinna med tunnelbanan till träningen. Att jag var för lat för att cykla de tre kilometrarna straffade sig alltså direkt. Jag lovar att inte göra om det.

Dagens cykeltur till jobbet var även den en trevlig upplevelse. Jag mötte nämligen solnas gatsopmaskiner. Det blir visserligen inte helt rent på de gropiga trottoarerna men ändå. Det är ett trevligt vårtecken och det är skönt att se att de började innan midsommar i år. Jag gled fram i maklig takt på min Inbred och njöt av de korta bitarna med sopad asfalt. Om några veckor jag kanske sätter slicks på pendlarhojjen igen. Jag har också funderat på om jag skull ta med mig en liten sopkvast nån dag och sopa undan de där fläckarna som sopmaskinerna alltid missar. De brukar hamna så strategiskt mitt i kurvorna.

Från solna centrum så hade jag följe med en kille på en grön paratrooperhoj. Av någon anledning så verkade han bara ha en fungerande växel på hojjen han med, 44-11 dessutom. Han stog och pumpade hela tiden och drog ifrån mig utan problem på platten. I uppförsbackarna däremot så är 32-18, som jag kör med aningen mer ändamålsenligt så vi höll jämt tempo trots att vi inte höll samma hastighet en enda gång. Vid övergångstället vid albano cyklade vi åt olika håll och jag kände mig mindre långsam med min klart underutväxlade cykel. Trampar man bara hårt och ofta så kommer man fram ändå, oavsett cykel.

En blivande klassiker?

För några år sedan så släppte shimano gruppen Saint. Bakväxeln och bromsarna till den gruppen är helt ok, men naven var lite för märkliga för att det skulle bli nån hit. De kräver speciella bromsskivor och specialverktyg för att servas, de var tunga och dyra och erbjöd egentligen inga fördelar gentemot de andra naven i den prisklassen.

Något år därefter så var det dags för shimano att ägna sig åt det de är bäst på, marknadssegmentering. Saint behövde ett budgetkomplement, riktat mot samma typ av åkare men med mindre plånbok. Man tog då helt sonika och målade om nya LX-gruppen i mörkgrått och bytte axeln på baknavet så man fick en bakväxelinfästning som liknade saintväxelns.

Det som gör honegruppen speciellt blev då altså precis det som skiljer hone från LX, nämligen axeln i baknavet. Honebaknavet är det enda MTB-navet från shimano med genomgående gängad axel som sträcker sig utanför dropoutsen. I praktiken betyder det att Hone är ett s.k. track-nav fast med 135mm OLD.

Vad innebär då detta för en fattig och ambivalent cyklist? Jo, skall du bygga en singlespeed med horisontella dropouts och vill ha tag på ett billigt nav så finns det ett bra alternativ, Hone. Johan A på happy har gjort just detta. Han har satt två M10x1-muttrar på axeln och vipps så har han en rejäl bakända på sin inbred. Det fina i kråksången är att han lätt kan slänga på en vanlig kassett på navet och cykla iväg på en vanlig cykel med bakhjulet. Oerhört flexibelt.

Johan var så snäll att han donerade sin överblivna Hone-mutter till mig. Mha min dremel lyckade jag modifiera muttern så att det gick att gänga på den på den oslottade änden på axeln och då blev navet så snyggt som på bilden ovan.

Nu återstår bara att bygga ett hjul av det där navet. Vi får se vilken hoj som behöver ett nytt bakhjul först. =)

Inbred I

Jag lovade att jag skulle posta bilder här först på det nya underverket.

Den blev inte klar till keps cup-premiären men en tur i Hellas blir det nog på lördag. Jag kommer att återkomma under de närmaste veckorna med mer info om lite specialdetaljer på den. Tex hur min lite speciella kedjepännarlösning funkar och hur frustrerad man kan bli på 2mm diff i kedjelinjen.

Det är iallafall en inbred 456-ram med en Marzocchi Z1 drop off II-dämpare, DMR-nav, WTB dual duty-fälgar, saintbromsar och massa annat godis.


Kedjespännaren är en Roox rollercoaster som jag har fått specialmodifiera för att passa med 50mm kedjelinje och 32-taggars drev. Det blev lite filande och borrande och det är ganska pilligt att få till installationen om man inte gjort det förut.

Nog om detta för idag, nu skall jag ut och cykla på den.

Vevarmsglädje

Jag kallar det terapimekande. Det är skönt och avkopplande att sitta och jobba med saker som inte är så ansträngande för hjärnan ibland. Man rensar tankarna medans man sitter och gnider med våtslippapret.

Det här är ett par deorevevar som var svarta från början. Det var första gången jag gav mig på ett sådant här polerprojekt, så jag tog bort färgen med stålborste på borrmaskinen. Resultatet blev ganska grovt, vilket jag fick lida för när jag gick loss med slippapret för hand sedan.

Några kvällar tog det men resultatet blev bra. Tillräckligt bra för att hojjen skall se riktigt bling ut på keps-cup-premiären på lördag. Silverdrev, silverkedja och silverfrihjul med svarta hjul, svart gaffel och svarta komponenter i övrigt. Ramen är ljusblå och ni kan räkna med att se bilderna här först. =) 

Agent X7 vs the Saint!

Så här ser hjärtat ut i min nyligen tillsnoffsade drivlina. Det är en shimano saint bakväxel som ersatt min gamla SRAM X.7.

Anledningen till att jag bytte var framförallt att jag ville komma ifrån mitt oerhört klena bakväxelöra. Den modellen var gjort i mjukost. Att bygga ett nytt i stål kändes inte som nån smart ide.

Växlingsmässigt så växlar de lika bra bägge två, dvs nästan perfekt. Men visst märks det att SRAM-växeln hade en starkare fjäder. Mothållet i handtaget behöver inte vara lika kraftigt för shimanofjädern, så nu låter det inte som om man tappar ett porslinsskåp varje gång man fulväxlar inför en backe.

Bägge två har lite problem med att ta sig till och från mittendreven bak, vilket jag gissar beror på den vajerhöljesstump som syns i bilden. När den satt på X.7:an så blev den nämligen aningens tillknäckt och borde egentligen ha blivit utbytt. Jag får ta det nästa gång jag skrapar ihop lite mektid. Anledningen till att den blev knäckt beror på vireinfästningen på SRAM-växeln. Den har en inbyggd rollamajig som är väldigt smart, iallafall på pappret. På min ram så gjorde den att det blev väldigt petigt med längden på den sista virehöljestumpen. Om man kapade den perfekt och sedan satte dit virehöljesändarna så blev den lite för lång. Var den för lång så klämdes den ihop när man monterade alltihopa.

Rollamajiggen verkar funka utmärkt. Egentligen så funkar den inte på saint, eftersom det saknas en virespännarskruv på den växeln. Två stycken nokonhylsor löste det problemet och gör att rollamajiggen sitter perfekt på växeln hela tiden, även när växeln rör sig.

Saint-växeln sitter monterad på ett honenav. Det funkar bra men man måste vara lite händig. Jag får nog anledning till att återkomma om den monteringen senare.

Den absolut största fördelen med Saintväxeln gentemot X.7:an är ljudet. SRAM-växlarna har rykte om sig att vara mycket tystare när det skumpar än shimano-dito, men det gäller bara om man jämför med shimanos XC-växlar. Saintväxeln ger noll i kedjeslammer när den är injusterad. Det är en ny upplevelse för mig, tidigare växlade jag alltid ner till stora/stora för att få drivlinan tyst när jag rullade ner för nån teknisk brant. Nu kan jag istället växla upp och bomba på nedför backarna. Saintväxeln har alltså gjort mig snabbare. =)

Nu återstår bara att träna upp kondisen, det är bara ett par veckor kvar till keps cup-premiären.

Roligt!

Jag har roligt när jag cyklar! Jag är glad när jag kommer fram till jobbet på morgonen. Ett varv på Nick-spåret i ursvik försätter mig på ett härligt humör. Om jag och frugan tar oss en tur på tandemcykeln så cyklar vi ganska snabbt med var sitt leende på våra läppar. Det är helt enkelt roligt att cykla och tandemcykling är den roligaste formen som finns.

För ett par år sedan så började jag om med BMX. Jag köpte en tung och dyr hoj med dåliga komponenter på en skatebutik inne i stan och cyklade glatt hem. Jag hade fruktansvärt roligt på den cykeln, men den var väldigt oförlåtande mot min lekamen. Jag minns speciellt en tokvarm sommardag när jag hade gett mig den på att lära mig bunnyhops. Jag slet i ett par timmar med att ta mig över en tvärställd planka. Ganska snart gjorde sig min taskiga kondis påmind och jag fick cykla hem och dricka en liter vatten. När jag stod i köket och sörplade så insåg jag dock att jag var tvungen att ta mig ut igen, det var ju så kul. Så höll jag på hela den dagen.

Jag hade träningsverk i ryggen i två veckor efter det, men det var det värt. Varje gång jag sträckte mig och det högg till i ryggen påmindes jag hur roligt jag hade haft. I slutet av sommaren kunde jag bunnyhoppa över 20 cm och fick inte längre träningsverk efter varje tur. Då var det roligt att åka hoj.

Tyvärr så var det som att börja på noll varje vår, och smärtan blev lite för påträngande, så jag köpte mig en MTB istället. Mycket bekvämare men jag saknar spralligheten hos min gamla BMX.

Jag vet att alla inte har roligt jämt men jag hoppas att fler inser hur kul det kan vara på cykel, det finns gott om plats.

The chariot of fire

Jag tänkte låta denna bild över vår oerhört praktiska barnvagnsförvaring vara en liten indikation för er som kommer undra vad det var för långt snabbt föremål som swishade om er på cykelstigarna i sommar.

Just den här bilden är dock inte helt rättvisande, eftersom det här är en lånevagn. Vårat exemplar har blivit lite försenat från fabriken i canada. Men 05:an ser smart, snygg, snabb, praktisk och stabil ut den med.

Vilken dag som helst så dimper paketet vi skall fylla vagnen med ner också. =)

Fixed no more, m.m.

I höstas så lovade jag på happy att jag skulle testa ett nytt smörjmedel, Purple Extreme, för cykelkedjor.

Det är ganska enkelt att testa kedjesmörjor, på med smörjan på kedjan och cykla tills det gnisslar. Kruxet är att jag har behövt bygga om mina hojar så ofta att jag inte hunnit komma till gnisselstadiet ännu.

Först var det min sommarkittade singlespeed med 46/16 och magic gear. På den var jag tvungen att använda halvslitna kedjor så den började låta var tredje dag oavsett hur mycket jag smorde.

Den byggde jag om till vinterhoj lagom tills att de gula löven invaderade våra gator. 36-16 körde jag ett tag, med ny kedja och spännare så klart.

Efter swapmeetet vid rålis hade jag fått tag på ett 20taggars fixeddrev och byggde en fix med 44-20. Ny kedja så klart.

Nu har den officiellt dött. Kedjan hoppade av några gånger. Sista gången så åt den ganska saftigt på ekrarna. Det sitter nu ett annat hjul, en annan kedja, en deorekassett och ett Sram X-7/X-9-växelsystem på den hojjen. Återigen innan kedjan hade hunnit börja gnissla.

Det för mig osökt in på de problem jag hade med Srams bakväxel och växelreglage (gripshift). De har nämligen fuskat lite väl mycket vid designen för min smak vilket gjorde att det blev rätt knepigt att montera skiten på min gamla sneda stålram.

Först så var det det inre lägesstoppet som krånglade, det har inte tillräckligt med justermån. Eftersom växelörat på denhär gamla stålramen är ganska tunnt så hamnade det inre stoppet en bit innanför det innersta drevet på kassetten. No biggie tänker jag, det är bara en tillfällig setup det här så jag justerar växlarna så jag inte använder största drevet bak. Då noterade jag det andra stället de fuskat på. Reglagets läge ett är inte ekvidistant med de andra lägena utan det ligger väldigt mycket längre bort. Tanken är att man skall använda det inre lägesstoppet för att stoppa växelföraren på rätt drev.

Växelförareländet sitter dessutom så korkat till att jag inte kan använda elvan heller. Så jag fick rigga upp det så jag använder näst yttersta drevet fram till fjärde största. Lägger jag då i ettan hoppar kedjan glatt upp på största drevet, med hög risk att ramla in i hjulet. Jag gillar ändå inte det hjulet så det spelar kanske kvitta, men surt är det. Shimano hade funkat finemang, och jag har fortfarande inte fått nått kedjegnissel.

Om bara mitt styrlager kunde dyka upp så jag fick bygga ihop min nya inavlade stålhoj.

Veckans cykel

Veckans cykel var en surly crosscheck som jag lånat av Jomper. Det var en trevlig upplevelse. En cross är nog väldigt nära den optimala brukscykeln. Lite saker som jag skulle ha ändrat på om det var min egen fanns det dock. Styret var ett sånt där ergonomiskt bockstyre med en knyck mitt i bocken. Det gjorde mest ont.

Cykeln var utrustad med campahjul, campareglage och cantibromsar. Det var inget fel på grejerna, men inget som jag egentligen gillade heller. Jag har inte förstått varför vissa campaägare är så fanatiska med sitt val av komponenter, vissa växlingar var sköna och vissa missade helt, precis som på vilken välanvänd cykel som helst. Däremot så var känslan i reglagen inte alls i min smak. Tumknappen var alldeles för trög.

Min enda erfarenhet av shimanos STI-reglagen är iofs de på Markus F's surly, och där är jag lite partisk. Men på den hojen är varje växling en smekning, och en dubbelt så djup smekning ger alltid två växlar. Linjärt och bra.

Nästa hoj blir primärt en SS och kanske kanske köper jag en kona sutra en vacker dag. Men vi får se hur prioriteringarna förändras det närmaste året.

Biker code

Den här texten har jag "räddat" från min profil på happymtb.org. Den var lite för lång för att ligga kvar i ett fält som rymde 255 tecken. Här kommer iaf biker code i all sin glans.


Ni som är riktigt gamla i datasvängen minns säkert geek-codekonceptet. Det behövs lite samma sak här på happy.

Jag tänkte att vi snor skalorna direkt från geek code [www.geekcode.com] och bygger egna kategorier bara.

Kategorierna bör vara:

Typ av cykling:
x = XC
s = skogscykling, dvs trail
t = trial
b = bmx
l = landsväg
c = cyklocross
T = touring
e = enhjuling
r = radonneur
R = recumbent
d = downhill
f = freeride
ss= singlespeed
fs= Heldämpat
ht= Hardtail
hs= helstelt
fx= fixie
tt= tandem

Övrigt
M = mekkunnighet allmänt
Mt= Mekvanor, tvätt
Mu= Mekvanor, underhåll
H = Happyaktivitet
S = spendersamhet
ww= Weightweenie.
V = väderberoende

Branchfolk:
Ba = arrangör
Bb = butiksägare
Bs = Butisksslav
Bd = importör/distributör
Bk = klubbaktiv
Bo = organisationsaktiv

Personlighetsdrag
Ps = kroppsform (se geekcode)
Pa = ålder (se geekcode)
Pt = träningsinställning


Det hela funkar som så att man väljer ut de kategorier man är intresserad av och lägger till modifierare för hur man tycker att man identifierar sig med kategorin. modifierarna är från ++++ till ---- med specialmodifierarna @,$,!,> och () enligt geek-code-sidan. Strängen som bildas lägger man i sin signatur, efter BC och versionsnumret så att alla vet vilken version av koden man kör efter..

Några exempel:

Tävla XC

x++++

Jag är Philip Tavell eller Magnus Palmberg, är med i landslaget och har vunnit Svenska Mountainbike Cupen eller elitklassen på MTB-SM minst en gång.

x+++

Jag är riktigt seriös, jag har bara inte nått riktigt hela vägen till prispallarna på de stora tävlingarna (än(?)).

x++

Jag gillar att cykla XC och mitt namn står snyggt och prydligt mitt i resultatlistan.

x+

Jag åker i den bakre halvan - vägdamm härdar mina lungor, plus att jag
slipper klungvurpor. Köer på skogsstigar är rätt mysigt.

x

Jag har kul. Och därmed basta. Placering är ointressant (säger jag iaf).

x-

XC är väl okej; jag åker en del tävlingar varje är men min placering
är inte något vidare.

x--

Jag är stående medlem i den inofficiella köpatrullen. Mina envisa
försök att vila mig i form fortsätter att misslyckas.

x---

Jag är hopplöst sist. På något sätt lyckas jag alltid köra fel,
få punktering eller bryta av ramen i mina vilda(vingliga) satsningar.

x----

Jag orkar oftast inte med alla varv, så jag får bryta. Jag har fått en
egen syrgastub av ambulanskillarna, så dom slipper hänga med på tävlingarna.

!x

Cykeltävlingar i skogen är en styggelse som borde bestraffas med
livstids avhängning från huvudklungan!

Mekande

M$++++ =

Jag är DrSpoke eller Sheldon Brown. Jag fixxar allt och får betalt
för det

M+++>++++ =

Jag gör allt själv på min hoj, inklusive bygger hjul och servar bodys.
Jag skulle gärna svetsa mina egna ramar om jag fick chansen.

M++ =

Serva växlar och lager är inga problem, jag riktar hjul på löpande band

M+ =

Jag lagar lätt en punka i fält

M =

jag lagar punkteringar med tveksamhet

M- =

Går det inte att åtgärda problemet med en cykelpump lämnar jag in den.

M-- =

En del som låter är en del som måste bytas ut, inte lagas.

M--- =

Jag drar gängpaj på cykelventilen när jag monterar en ny slang. Jag kan inte justera sadeln utan att börja blöda.

M---- =

När jag pekar på cykeln med en skruvmejsel så självdör den och går
aldrig att använda igen.

!M =

Jag hatar verktyg. Börjar cykeln låta köper jag en ny.

Happy

H+++ =

Jag är jomper eller the_TNT

H++ =

Jag är moderator eller ligger på top tio postinglistan

H+ =

Jag är inne på happy nästan varje dag

H =

Jag har reggat för att kunna använda nyflaggorna

Vintercykling

V++++ =

blir det kallare än -40 byter jag ut lagerfettet mot bensin och cyklar vidare

V+++ =

Jag har ansiktsmask och värmeväxlare.

V++ =

Dubbdäck och värmesulor annars cyklar jag inte på vintern

V+ =

Jag har cykelspecifika regnkläder

V =

duggregn går väl bra.

V- =

risk för regn och jag stannar hemma

V-- =

Om vinden vänder tar jag taxi hem

V--- =

Har jag inte en medelhavsvarm medvind tänker jag inte på cykel öht

Mekande: tvätta cykeln

Mt++++ =

Tar isär hela cykeln efter varje tur och tvättar varje del för sig

Mt+++ =

Tar bort kedjan efter varje tur och tvättar den

Mt++ =

Tvättar den efter varannan cykeltur

Mt+ =

Tvättar cykeln regelbundet

Mt =S

labbar/borstar av cykeln lite nu och då

Mt- =

Bryr mig inte, en cykel skall vara lerig

Mt-- =

Den växlar dåligt, då tvättar jag cykeln

Mt--- =

Byter ut delarna när dom kläggat igen bortom räddning

Mt---- =

Betalar cykelbutiken för att tvätta hojjen

Mekande: Underhåll

Mu++++ =

Samma som +++, men jag gör det åt andra också

Mu+++ =

Har ett underhållsprogram där jag bryter ner cykeln i molekyler var 30:e
mil eller var 20:e timme

Mu++ =

Byter kedja var 30:e mil och kasset var 6:e kedjebyte

Mu+ =

Har en reservkedja och byter vajrar lite nu och då

Mu =

Oljar kedjan lite nu och då

Mu- =

Har inte funderat på det.

Mu-- =

Har inte funderat på det, behövs det verkligen?

Mu--- =

Har funderat på det, det behövs inte!

Mu---- =

Lämnar in den på cykloteket för underhåll i stället

Träning

Pt++++ =

Stör mig inte, min coach har lagt upp ett träningsprogram och
jag är i fas tre i periodiseringen

Pt+++ =

Har lagt upp ett eget träningsprogram

Pt++ =

Funderar på om träningsprogram är något för mig

Pt+ =

Kanske skulle köpa pulsklocka?

Pt =

Tränar någon gång i veckan

Pt- =

Har planerat att träna men det kommer alltid något emellan

Pt-- =

Skulle inte tro det, vem behöver träna?

Pt--- =

Jag äter chips och kollar på Touren samtidigt

Pt---- =

Jag cyklar, jag tränar inte

Det behövs definitioner för alla kategorier, men det tänker jag inte göra helt själv. Kom gärna med förslag både på kategorier och definitioner. Skall vi lägga till lite sociala kategorier från geek code också? typ utseende och ålder? Jag uppdaterar det här inlägget alteftersom.